Flodkulturer

 

Flodkulturer och högkulturer

Namn:_____________________________

 

Lärandemål

●       Du ska känna till begreppen

●       Du ska känna till någon orsak till den förändringen som skedde

●       Du ska känna till någon konsekvens av den förändring som skedde

●       Du ska känna till några likheter och skillnader mellan kulturerna

 

Begrepp

Bofast – att man stannar på ett ställe

Civilisation - (kultur) civis= medborgare, ett äldre samhälle/kultur

Kultur – Hur det är i en viss civilisation

Stadsstat – en stat (rike/land) som består av en stad

Hieroglyfer – Det gamla Egyptens skriftspråk

Flodkultur – En kultur som byggdes vid vatten och utnyttjade vattnet

Farao – Den högste ledaren i det gamla Egypten

Samhällsklasser – En indelning av människor utifrån hur rik man är eller hur mycket man är värd.

Kalendersystem – Att man har en kalender uppdelad i månader och dagar.

Orsak – Varför någonting händer

Konsekvens – Resultatet av en orsak

 

 

Flodkulturer

I över 150 000 år levde människan som jägare och samlare. Eftersom maten plockades direkt från naturen kunde den ta slut i det område man levde i. Djuren man jagade kunde flytta på sig. Människorna hade ingen fast plats att bo på utan var tvungna att röra på sig hela tiden. Hur gick vi från det ganska enkla nomadlivet till att bygga hus, städer, bygga upp samhällen och egna kulturer? Hur kunde avancerade högkulturer, som den i Egypten med sina pyramider eller den i Kina med den kinesiska muren växa upp för tusentals år sedan?

Hur uppstod en flodkultur?

Omkring 8000 år före vår tideräkning hände något som fullständigt skulle förändra mänskligheten för alltid, då uppstod nämligen jordbruket. Folk insåg att frön från till exempel vete och korn kunde planteras och ny säd och korn växa upp.

På kort sikt fortsatte livet som vanligt, här och var odlade man lite, man fortsatte även att jaga och samla och flyttade vidare efter ett tag. Men efter ett par tusen år ledde jordbruket till att man blev bofast. Ungefär samtidigt som man började odla allt mer började människor tämja djur som de förut hade jagat. I och med att man blev bofast växte de små familjeområdena till större byar. Att människorna blev bofasta ledde på vissa håll till stora förändringar.

För mellan 4000-2000 år före vår tideräkning växte något fram som kallas högkulturer. Ordet kultur kommer från latinets ord för odling. Med högkultur menas ett välordnat samhälle med olika yrken, lagar och någon slags ledare. Man kan också använda begreppet civilisation.

Vatten var väldigt viktigt för att människor skulle kunna bosätta sig och så småningom bilda högkulturer. Tillgången till vatten är en gemensam nämnare för alla tidiga högkulturer som arkeologer och historiker har undersökt.

I högkulturerna lärde man sig att utnyttja flodernas vatten, därför kallas de för flodkulturer. Floderna gav bördig mark, tillgång till sötvatten förinvånare och boskap samt möjligheten att kunna fiska. Man byggde diken, kanaler och även dammar, då kunde bönderna bevattna sina åkrar även under torra perioder. Att kunna bevattna krävde samarbete och många forskare tror att det samarbetet ledde till att samhällena blev mer välorganiserade. Vattnet gav en transportväg, så man kunde få kontakt med andra samhällen. Ibland ledde kontakten till konflikter och krig men det gav möjligheter till byteshandel mellan olika civilisationer.

I högkulturerna ledde överskottet av mat till att många nya yrken uppstod som krukmakare, köpmän, präster, skatteindrivare och soldater. Man lärde sig att använda metaller som koppar, tenn, silver och guld. Nu utvecklades också tekniska uppfinningar, matematik och skriftspråk. Samhället förändrades i grunden i och med flodkulturerna. Människorna började delas in i olika sociala grupper. Högst upp i samhället levde människor i enorm lyx, längst ner fanns de livegna bönderna och slavarna.

Hur män och kvinnor hade det varierade mellan de olika kulturerna, männen bestämde oftast över kvinnorna och i en del kulturer kunde kvinnorna behandlas som ägodelar, som slavar. Några tidiga flodkulturer är Mesopotamien, Egypten, Indusdalen och Kina.

Samhällsklasser

Hos jägarna och bönderna fanns människor som hade mer makt än andra. De fick lite större del av skörden eller jaktbytet. Trots att de var mäktiga levde de i stort sett som alla andra.

I staden var skillnaderna mellan människor mycket större. Olika yrken hade olika status. Prästen var mäktig och hade alltså ett fint yrke, med hög status. Herdar och fiskare hade lite makt. Deras yrken hade låg status.

Man kan likna samhället vid en pyramid. Längst upp hittar vi de yrken som hade hög status och de människor som bestämde mycket. Här fanns präster, militära chefer och storköpmän. Det var överklassen. Det var den rikaste och finaste samhällsklassen. Därunder hittar vi köpmän, hantverkare, soldater och skrivare. Det var medelklassen. De hade råd att köpa vackra smycken och verktyg.

De flesta tillhörde den stora underklassen. Det var bönder, jordbruksarbetare, herdar och fiskare. Mycket av det som underklassen tillverkade eller odlade fick de betala i skatt.

Allra längst ner i pyramiden fanns slavarna. De tillhörde sin ägare och kunde köpas och säljas. Längst ner i pyramiden fanns människor med låg status som aldrig fick vara med och bestämma.

Mesopotamien

Sumerer

Några av världens första civilisationer uppstod mellan Eufrat och Tigris. Området kallas för tvåflodslandet, eller Mesopotamien. Omkring 3500 f.v.t utvecklade sumererna en tydlig flodkultur och flera stora städer. Varje stad blev som en stadsstat som styrdes av en kung. Bönderna runtom staden betalade sin skatt till kungen och prästerna i form av vete. Sumererna härskade över området i omkring tusen år. De uppfann saker som spreds till andra folk. De var till exempel först med att göra tegelstenar. Vissa menar också att sumererna var först med att uppfinna hjulet. Sumeriska präster var också skickliga på astronomi och matematik. Sumererna var de första som utvecklade ett skriftspråk, de hade inte papper och penna utan lertavlor och vassrör. De tryckte in tecknen med vassrör i den fuktiga lertavlan som sen fick soltorka. Vassrören gav kilformade avtryck, därför heter deras skrift kilskrift.

Babylonier

Sumerernas land erövrades av andra folk och omkring 1800 år f.v.t härskade babylonierna i Mesopotamien. Babyloniernas främste kung, Hammurabi, är mest känd för sina lagar. Lagarna innehåller omkring 280 paragrafer. Till exempel står det att om du sticker ut någons öga skall du själv mista ett. Hammurabi gav också kvinnor rätt att skilja sig från sin make.

Egypten

Ungefär samtidigt som i Mesopotamien utvecklades högkulturer runt floden Nilen och Nilens bifloder. Omkring 3000 år f.v.t enades Egypten till ett rike under en kung. Det blev världens första stormakt och höll ihop som ett rike i årtusenden. Farao

hade till sin hjälp tusentals ämbetsmän och skrivare som antecknade och höll reda på skatter och annat viktigt. De skrev på sten och på papyrus, ett papper som gjordes av ett slags gräs som växer längs Nilen. Skriftspråket kallas hieroglyfer. Många präster och skrivare var duktiga matematiker och astronomer. De räknade ut när Nilen skulle ha lågvatten eller högvatten. Det var viktigt att veta så att man kunde utnyttja vattnet för odlingarna. Året delades in i tolv månader, så att arbetet kunde planeras. Matematiken var också viktig när man byggde tempel och pyramider. Det är oklart om det som avbildats innebär att kvinnor gjorde karriär eller tvingades in i vissa yrken, men man tror att kvinnor kunde arbeta som till exempel skräddare, frisör, sångerska eller musiker. På målningarna kan man se hur kvinnor och män arbetade tillsammans på fälten. Men de allra flesta var hemmafruar.

Omkring 1000 år f.v.t erövrades landet av det ena folket efter det andra. Libyer, assyrier, perser och greker. År 31 f.v.t blev Egypten en romersk provins, storhetstiden var över.

Induskulturen

Längs Indusfloden i dagens Pakistan har man hittat resterna av en förhistorisk högkultur. Omkring 2500 f.v.t fanns där städer i tegel, med rektangulära kvarter och stadsmurar. Det fanns också stora badanläggningar. Arkeologer har även funnit att vissa hus hade avlopp och vattenledningar. Mesopotamiens och Egyptens tidiga historia är idag välkänd mycket tack vare att man lyckats tyda deras skriftspråk men Indusdalens skriftspråk har ingen ännu kunnat tyda ordentligt. Därför vet vi inte lika mycket om Induskulturen. Arkeologer har dock hittat föremål som visar att det pågick handel mellan Indusdalen och Mesopotamien. Mycket tyder på att folket i Indusdalen trodde på ett liv efter döden. Det har diskuterats om Induskulturen kan kopplas till hinduismens ursprung, men vilken slags religion hade egentligen folket här? Det finns många frågor att besvara, vi får hoppas att vi en dag kan få svar på våra frågor om Induskulturen.

Kina

Floden Huang He ligger i nuvarande Kina. Huang He kallas för Gula floden, då den transporterar gul jord från slätterna. Folk började bli bofasta och odla kring floden omkring 3000 år f.v.t. Precis som i andra flodkulturer kunde jordbruket försörja en stor befolkning som delades in i olika samhällsklasser. De rika ägde marken och de fattiga ägde ingenting. Järnet satte i gång en ordentlig utveckling i Kina. På 500-talet f.v.t började kineserna använda järn och kom på att man kunde gjuta järnet i formar för att få fram fler redskap snabbare. Spadar och yxor blev billigare för

bönderna och detta effektiviserade jordbruk.

Kinas förste kejsare Shi Huangdi bestämde att olika skrivtecken skulle förenas till ett och att hela riket skulle ha samma lagar, mynt, kalendersystem och samma mått för vikt, volym och längd. Han lät också bygga många vägar och kanaler för att ena riket. För att skydda Kina från invasioner bestämde han att den kinesiska muren skulle byggas. Kina är det enda riket av alla de gamla flodkulturerna som oavbrutet har bestått ända in i våra dagar.